Det nya Hemmet

Mycket har hänt sedan min gamla blogg. Faktum är att vi är två katter nu. Edgar är den yngre, late och blåögde Birman som avsaknar de flesta saker som gör en katt till en katt. Han är inte smidig, han kan inte avgöra avstånd då han ska hoppa och han kan nätt och jämt ta sig upp på byrån utan hjälp av stolar. Han sitter inte som vanliga katter och han sover inte som vanliga katter. Jag tror seriöst att han tror att han är en hund, så som han låter sej klias på magen. Men trots alla hans konstiga företeelser så gillar Husse och Matte honom, och han kommer att stanna i den här familjen länge.
Själv är jag ju katternas katt. Jag kan nå alla höjder och fånga min egen mat. Jag slåss när de behövs och ligger annars i solen och slöar, som katter bör. Jag är verkligen som en storebror till Edgar, försöker lära honom att slåss och visar att jag är större och bättre än han. Jag tror Husse och Matte också ser mej som Edgars storebror, eftersom jag är mera självstädig och får gå ut på kvällarna.

Gå ut ja. Vi har flyttat. Flytten skedde redan i slutet av april, men först nu kan vi säga att vi är verkligt hemmastadda. Alla flyttlådor är uppackade och man börjar veta var man hittar vad. Den nya lägenheten är toppen! Den är större, har större fönster och blombräden som man kan sitta på. Dessutom får jag gå ut, änligen! Jag vill nästan inte vara inne längre, men jag saknar ibland Husse och Matte så jag kommer nog in ibland. Äta behöver jag ju också. På området finns det många andra katter så jag har nu gott om lekkamrater, hittils kommer jag överens med dem allesammans och umgås med dem så mycket jag kan. Kort sagt så trivs jag här och jag hoppas att vi stannar ett tag.
//Arthur

Den gamla bloggen

Efter att ha varit inaktiv ett tag så kändes det som om det var dags att skriva i min kattblogg igen. Men när jag går in på min gamla sida så inser jag att min blogg har försvunnit precis som många andras i serverkraschen. Detta är något jag sörjer lite eftersom jag inte längre minns exakt vad som skrivits i den.

Men jag tänker inte ge upp! Detta ger mej en chans att börja om från början och berätta om vårt liv, om hur det är att vara katt och om alla hyss vi hittar på hemma hos Husse och Matte. Om hur det är att ha ett liv på fyra tassar.
//Arthur